Bilder

Södermalms solsida

bkpam2177809_dsc_08991

 Juli 2016. Text och foto: Helena Larsson

Bergsundsstrand ligger på Södermalms västra udde, själva ”hornet” som gett Hornstull dess namn. Husen byggdes i funkisstil på 1930-talet på platsen där Bergsunds mekaniska verkstad tidigare låg. Här finns både hyres- och bostadsrätter. Båtplatserna vid kajen sköts av Stocksholms stads idrottsförvaltning. Båten i förgrunden ligger på Liljeholmssidan.

Långholmens dag

Det var sol och friska vindar, skepparmössa på och välkomnande öppna grindar när Långholmen firade sin egen dag lördagen den 27 augusti.

Augusti 2016. Text och foto: Helena Larsson

bkpam2177809_69b2c4ae8bf34f8ca7f83aeaaced2fd2

– Här brukar jag ligga och lyssna på sommarprogrammet, säger Ulla Thunberg som är ordförande i Knapersta koloniträdgårdsförening, och sträcker ut sig i hängmattan på sin kolonilott.

På Knapersta, som är en av fyra föreningar på Långholmen, har hälften av lotterna stuga och alla har sjövatten för bevattning, vilket innebär att man kan vattna hur mycket man vill utan dåligt samvete. Det är kuperat och lummigt på ön, ibland kanske lite väl lummigt enligt Ulla som säger att om vi vill ha en björk får vi gärna ta med en. Hon upplyser om att det är bärår i år, och visar på jordgubbar och vinbär. Christina Mohede, tidigare kolonist som nu vandrat vidare som hon säger, är på besök och tycker att Långholmens dag är lika roligt varje år. Det tycks dra ihop sig till fest i föreningen i kväll. Men som om trevligt umgänge och hängmatta inte är nog, berättar Ulla Thunberg att det också är bra för hälsan att ha kolonilott.
– Enligt Viktväktarna är trädgårdsarbete det bästa man kan göra.

bkpam2177809_dd9d8af3e15245f8a25f2db098af0a3d

Rhode Simonssons i sin vindruvspergola. Alla kolonilotter på Långholmen ligger i växtzon tre utom Rhode Simonssons som ligger i växtzon två. Här spirar mullbär, rysk korkek, armeniska björnbär och – tro det eller ej – persikor. Rhode delar trädgården med Karin Larsson i lotten nedanför. De kom hit för fyra år sedan. Då var allt igenväxt och intresset bland övriga kolonister att ta över inte överdrivet stort. Men efterhand som de röjde undan kom det fram mer och mer. Nu är det en sagoträdgård där besökare suckar och oar när de går runt och försöker ta in hela härligheten.

bkpam2177809_dsc_1410

Persikor i Grindstugans koloniträdgårdsförening.

bkpam2177809_dsc_1436

Thomas Brzokoupil säljer honung från Långholmen.

bkpam2177809_dsc_1361

Stilleben från manufakturen Handtryckta tapeter i Lilla Knapersta. De rekonstruerar och nytrycker historiska tapeter med block- och screentryck och har även ett lager med originaltapeter.

bkpam2177809_dsc_1369

Så kan en galleria också se ut. Stil och funktion i skön förening på Kronohäktet i Långholmens fängelse, som numera är ett fridfullt hotell.

bkpam2177809_433d3e0a800a4ec0a955d205d72764c0

Heleneborgs båtklubb visar med stolthet upp sin senaste skyddsling, motorbåten Plurr som de vårdar åt Sjöhistoriska museet. Den är tillverkad 1905 och kan vara den äldsta bevarade fritidsmotorbåten i Sverige. Plurr är nästan helt i originalskick och väcker vederbörlig beundran. Heleneborgs båtklubb bildades 1919 och ligger vid Pålsundet. Klubben har en kulturhistorisk profil, två tredjedelar av båtarna är äldre träbåtar.

Paddling för nybörjare

bkpam2177809_dsc_08761

Juli 2016. Text och foto: Helena Larsson

– Spetsen på bladet uppåt, den urgröpta sidan mot dig. Sväng med pedalerna, om du trycker på höger pedal svänger kajaken åt höger. Paddla bakåt för att stanna. Ha lätt böjda knän, rotera med hela överkroppen. Håll till höger i kanalen. 

Jonathan Roos har genomgång för nybörjare på Långholmens kajak, som ligger alldeles intill Långholmsbron. Femton deltagare på kvällens kurs lyssnar uppmärksamt, bland dem Louise Jansson och Hanna Lindoff Duprez från Sundbyberg som ska ut för första gången. 

– Det ska bli roligt att se staden från vattnet, säger de och väntar på sin tur att kliva i varsin kajak. 

Just att stiga i kajaken är egentligen det enda som kan vara lite knepigt, annars är det inget som är svårt, det är lugna vatten här och kajakerna är stabila, berättar Anton Lindell, delägare i företaget. 

Långholmen kajak är nu inne på femte säsongen. Tanken är att alla ska kunna ta sig ut. Den som hyr kajak i två timmar hinner paddla runt Reimersholme eller Långholmen. Lånar man kajak under en hel dag kan man ta sig ända till Drottningholm.

– Det går att komma upp i 7-8 knop, genomsnittsfarten ligger på 5 knop, säger Anton Lindell. 

I nybörjarkursen ingår balans- och paddlingsövningar och gemensam tur runt Reimersholme och Långholmen. Den som vill kan avsluta med kamraträddning. Det innebär att man frivilligt kastar sig i sjön medan en kamrat håller i kajaken så att man kan ta sig upp i den igen.

– Det kan vara bra att öva på det, då känner man sig tryggare och vet att man inte kan fastna i kajaken. Och det är skönt i vattnet, 23 grader, meddelar instruktören Jonathan Roos uppmuntrande. 

Drygt två timmar senare kommer gruppen glidande tillbaka i kvällsljuset. Hanna och Louise är uppspelta och genomblöta efter att frivilligt ha vält båten.

– Det var jättetrevligt. Nu är det bara att köpa en kajak, säger de glatt.

Hanna Lindoff Duprez är redo för avfärd.
Hanna Lindoff Duprez är redo för avfärd.
Balansövning
Balansövning
Närkontakt med träbåten Tuttan i Pålsundskanalen.
Närkontakt med träbåten Tuttan i Pålsundskanalen.
Efter två timmars kurs inklusive paddling runt Långholmen är gruppen tillbaka vid bryggan.
Efter två timmars kurs inklusive paddling runt Långholmen är gruppen tillbaka vid bryggan.
Hanna Lindoff Duprez och Louise Jansson har badat med kläderna på. -Vi provade kamraträddning, säger de två vännerna och ser nöjda ut.
Hanna Lindoff Duprez och Louise Jansson har badat med kläderna på. – Vi provade kamraträddning, säger de två vännerna och ser nöjda ut.

Råbäcks stenhuggeri

bkpam2177809_7722210fcb6442af838703d6fce415e0

Juni 2016. Text och foto: Helena Larsson

Nu blir det industriromantik. Hemma i Hornstull har varit på utflykt till Kinnekulle vid Vänern, och hamnade av en slump i Råbäcks hamn, där sommarens guider vid Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri höll på att utbildas. Vi erbjöds en provvisning.  

Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri var i bruk från 1888 till 1970. I dag är det ett byggnadsminne och drivs av en förening som ordnar visningar och stenhuggarkurser. Under sommarsäsongen är det öppet dagligen.

Kalstenen från Råbäcks kalkbruk hyvlades av en stenhyvel tillverkad vid Skövdes mekaniska verkstad, föregångare till Volvo Penta
Kalstenen från Råbäcks kalkbruk hyvlades av en stenhyvel tillverkad vid Skövdes mekaniska verkstad, föregångare till Volvo Penta.
Sågklingor till kantskärningsmaskinen.
Sågklingor till kantskärningsmaskinen.
Smedjan
Smedjan
Vilken ska jag ta?
Vilken ska jag ta?
Matrummet var i bruk tills stenhuggeriet stängde 1970.
Matrummet var i bruk tills stenhuggeriet stängde 1970.
Arbetskläderna hänger kvar på kroken.
Arbetskläderna hänger kvar på kroken.
- Om ni ser en sån här avrinningssten någonstans kommer den förmodligen härifrån, berättar guiden.
– Om ni ser en sån här avrinningssten någonstans kommer den förmodligen härifrån, berättar guiden.
Staplat i lager.
Staplat i lager.
Blocken rullades in på spår.
Blocken rullades in på spår.
Stenig strandlinje.
Stenig strandlinje.
Stilleben
Stilleben
Kanske kommer trottoarstenarna på Karlsborgs fästning från Råbäcks stenhuggeri?
Kanske kommer trottoarstenarna på Karlsborgs fästning från Råbäcks stenhuggeri?

 

Tungt men fritt att vara sopgubbe

bkpam2177809_dsc01983

November 2015. Text och foto: Helena Larsson

Att jobba som sopgubbe innebär tidiga morgnar och tunga lyft. Varje morgon klockan sex åker sopgubbarna ut från Vanadisberget för att hämta sopor i Stockholm.

– Som sopgubbe blir man stark och utsliten på samma gång. Varje trakt i innerstan har ungefär två hundra hämtställen. Det är jättetufft på vintern om det är snö och plogbilen inte hunnit dit, säger Jimmie Berggren, före detta sopgubbe med tjugo års erfarenhet av jobbet.

Miljöarbetarna, som är sopgubbarnas korrekta titel, kan hitta allt möjligt i soporna som inte borde vara där. Det kan vara allt från julgranar och hoprullade mattor till små kattungar. Några gånger har de hittat handgranater och pengar.

– Då ringer man till polisen och väntar tills de kommer, säger Jimmie Berggren.

Men det hör till ovanligheterna. Då är det desto vanligare med råttor, de finns överallt och i alla storlekar och springer ibland över sopgubbarnas axlar. Ett annat problem är krossat glas och andra vassa föremål som kan orsaka skador.

– En del personer tänker kanske inte längre än till själva sopnedkastet och har svårt att föreställa sig vad som finns där nere.

Ibland händer det att vigselringar och plånböcker av misstag åker ner tillsammans med soppåsen. Då brukar det stå någon olycklig person och vänta på dem.

– Vi försöker hjälpa till så gott det går, säger Jimmie Berggren.

Sopgubbarna i Stockholms är de enda miljöarbetarna i landet som har så kallad poänglön. Det innebär att lönen baseras på arbetsbörda, beräknad på bärsträckor och antal säckar eller kärl i respektive trakt. Om du har en svår trakt kan du tjäna upp till 35 000 kronor i månaden, men genomsnittet är 30 000 kronor. Övriga sopgubbar i Sverige har fast lön, och tjänar i genomsnitt 25 000 kronor i månaden, uppger Svenska Transportarbetarförbundet.

Sebbe, Anders och nallen på Bergsundsstrand. Anders till höger har jobbat som sopgubbe i femton år.
Sebbe, Anders och nallen på Bergsundsstrand. Anders till höger har jobbat som sopgubbe i femton år.
- De bästa soporna är de som inte finns, säger Sebbe, som är tredje generationen sopgubbe och har jobbat sedan han var sjutton år. En sopsäck ska inte väga mer än femton kilo men är ofta tyngre än så.
– De bästa soporna är de som inte finns, säger Sebbe, som är tredje generationen sopgubbe och har jobbat sedan han var sjutton år. En sopsäck ska inte väga mer än femton kilo men är ofta tyngre än så.
Arbetet som sopgubbe är fritt men om det inte sköts som det ska kommer det in klagomål.
Arbetet som sopgubbe är fritt men om det inte sköts som det ska kommer det in klagomål.
Arbetspassen vid hämtning av hushållssopor är alltid dubbelbemannade.
Arbetspassen vid hämtning av hushållssopor är alltid dubbelbemannade.
Miljöarbetarna i Stockholm har poänglön som sätts utifrån arbetsbörda, uppger Svenska Transportarbetarförbundet.
Miljöarbetarna i Stockholm har poänglön som sätts utifrån arbetsbörda, uppger Svenska Transportarbetarförbundet.
- Huset är ofta k-märkta, de är svåra att bygga om för att underlätta sophämtning, säger Sebbe.
– Huset är ofta k-märkta, de är svåra att bygga om för att underlätta sophämtning, säger Sebbe.

Så fungerar cementfabriken

 

bkpam2177809_cementabojar

November 2015. Text och foto: Helena Larsson
Om du någon gång varit i Hornstull och vandrat ned mot vattnet där solen brukar ligga på så har du sett cementfabriken på andra sidan kanalen. Ofta ligger en stor båt framför de höga grå silorna. Fabriken ligger formellt i Liljeholmen men eftersom den syns bäst från andra sidan är den en del av Hornstulls hjärta. Men hur funkar fabriken egentligen? Följ med in.

Ska man vara noga är det inte en fabrik, utan en depå, ett slags mellanstation. Cementas fabriker ligger på Öland och Gotland där kalkstenen bryts . Där omvandlas kalken till cementpulver som fraktas till Liljeholmen med båt. Här flyttas cementen över till silor och hämtas efter hand av lastbilar som kör ut till olika byggarbetsplatser.

När båten väl är framme i Liljeholmen går det undan. En kvart efter att de lagt till börjar lossningen. Det brukar ta ungefär 16 timmar att tömma en båt. Just nu råder högtryck i verksamheten; nästa år räknar depån med att slå rekord på två miljoner ton cement. 

Anläggningen i Liljeholmen byggdes 1946. Trots att verksamhet är i full gång finns en doft av svunnen tid över fabriken. Huvudbyggnaden som sitter ihop med de sju silorna är en relativt enkel konstruktion med korrugerad plåt på en trästomme. Plåten täcker även fönstren vilket ger huset ett säreget illuminerat uttryck när belysningen är tänd och fabriken speglas i Liljeholmskanalen. 

Inredningen är en stilstudie i grått med långa transportrör, järnluckor, fläktmotorer, mätrör med zinklock, aluminiumtrappor och strategiskt placerade fettbehållare och lubrikatorer. Liksom för människor är fett en oumbärlig komponent i processen. När maskineriet är igång ska det smörjas var tredje timme.

Även den som inte är ett tekniskt snille kan förstå den mekaniska principen. Hur flyttas cementen från båten till silon? I rör med gigantiska skruvar i. Lossningen styrs från en manöverpulpet med svarta bakelitknappar och olikfärgade lampor.

Det finns inte så många industrier kvar inne i staden. Så småningom kommer även fabriken i Liljeholmen att försvinna. Cementa har vuxit ur kostymen och sålt marken till ett byggföretag. Men innan de flyttar måste de hitta en ny plats, vilket inte är gjort i en handvändning. Det är många faktorer som ska vägas in och inget är bestämt. Tills vidare ligger därför depån kvar som ett landmärke för Hornstull, och kommer nog att göra så i många år till.

Cementfabriken sedd från båten
Cementfabriken sedd från båten
Tidig morgon i Liljeholmshamnen
Tidig morgon i Liljeholmshamnen
Envik med cement från Öland har just lagt till
Envik med cement från Öland har just lagt till
Cementas industrispår går till Älvsjö där de ansluter till stambanan.
Cementas industrispår går till Älvsjö där de ansluter till stambanan.
Soluppgång
Soluppgång
Cementen förs över från båten till depån i en så kallad strumpa.
Cementen förs över från båten till depån i en så kallad strumpa.
Uppe på silons tak
Uppe på silons tak
Funktionalism
Funktionalism
bkpam2177809_cementataket
Korrugerad plåt.
Utsikt mot Södermalm.
Utsikt mot Södermalm.
Utsikt mot Liljeholmen.
Utsikt mot Liljeholmen.